Lasse Söderberg debuterade som poet 1952 och gav ut sin senaste bok i fjol. Han är också översättare och introduktör. Han har aldrig följt allfarvägarna, och nu kommer han till Tranås At the Fringe.
Lasse Söderberg möter mig utanför Malmö Konsthall en varm vårdag.
Fullt verksam är han fortfarande. Ur sin påse tar han fram ett färskt manus och läser en porträttdikt om kollegan Tomas Tranströmer för mig.
Hela manuset utgörs av dikter av poeter, författare och andra födda samma år som honom själv, 1931.
Dikten som han läser bygger på en konkret händelse: en skogspromenad under ett besök hos Tranströmer i Västerås. Dikten är både stämningsfull och samtidigt ett skickligt porträtt i några få rader av den blivande nobelpristagaren.
-Vad mina nya dikter ska heta vet jag inte. 1931? svarar han när jag senare frågar honom via mejl.
Lasse Söderberg minns bakåt men skriver framåt. Han debuterade på det banbrytande stencilförlaget Matamorfos. Hans senare stora diktsamlingar är Stenarna i Jerusalem (Ellerströms, 2002) och Jorden är blå (Aura latina, 2011).
På Tranås At the Fringe ska han under fredagen den 8 juli framträda med att berätta om hur det är att översätta poesi.
-Då kommer nog också Tomas på tal.
Lasse Söderberg är Sveriges främsta översättare av modernistisk poesi från franska, spanska och katalanska.
Senare samma kväll läser han sina egna dikter ur sitt långa, ännu oavslutade författarskap.
-Jag vet sällan vad jag ska läsa utan låter infallen bestämma. Det beror lite på åhörarna, säger han.
Mats Granberg
Comments